| Läge: Ca 300 meter söder om Lyckfall och omkring 100 meter från Klarälven. Lämningar: Mycket hög kulle efter murstocken. Delar av logbyggnad. Åkrarna nyligen igenplanterade. De brukades av markägaren Hea in på 1950- eller 1960-talet.
Torpet var etablerat och upptaget på kartan 1837. Förste kände brukare var Olof Håkansson, född 1805, och hans hustru Kerstin Sonesdotter, född i Råda 1806. Efterföljare var Olof Olsson, troligen deras son, som var född 1839 och gift med Marit Persdotter, född 1840. Deras barn spreds i Skoga. Ola, född 1866, blev måg hos Klementsfolk och byggde sitt hem i Bäcken. August, född 1877, bodde på tre olika ställen innan han slutligen hamnade på Lillheden, Edvard, född 1882, bodde i Kullus-Hejserud och slutligen Ida, född 1874, slutade i den stuga som uppförts av Katarina Spets i Skogaängarna. Det är möjligt att Kristina Persson, född 1866 sedan bott i Lyckan med sina barn en tid.
Ur boken:En bygds utveckling och - avvecking
Göran Ekblom |
